Frågor och svar

"Borra" botar inte kariessjukdomen

Behandlingen av kariessjukdomen består i att återställa balansen mellan angreppsfaktorerna och resistensfaktorerna på så sätt att resistensfaktorerna i långa loppet är starkare än angreppsfaktorerna.

Behandlingen utgörs inte av att "borra bort" skadad tandvävnad. "Borra" kanske man är tvungen att göra av andra skäl, t ex för att lindra subjektiva symptom, eller för att återställa tandens utseende och funktion. Att borra bort ett sjukdomstecken, "hålet", botar dock inte patienten från kariessjukdomen!

Grundlig undersökning ger rätt diagnos och behandling

I stället gör tandläkaren en grundlig undersökning och provtagning för att fastställa sjukdomsgraden, ställa en diagnos. Därefter tänker tandläkaren ut den individuellt anpassade behandling som enklast och bäst leder till en gynnsam förändring av balansen mellan angreppsfaktorer och resistensfaktorer. Oftast innefattar behandlingen större eller mindre förändringar av patientens beteende t.ex vad gäller munhygien och vad man äter.

När patienten är botad från kariessjukdomen måste den gynnsamma situationen bibehållas genom att man förebygger ett återinsjuknande. Sådan förebyggande tandvård kallas ibland profylax och bygger på samma principer som för behandlingen av sjukdomen.

Tandborstning minskar bakteriernas angrepp

Bakterierna i tändernas biofilm, placket, kan bekämpas på många sätt. Det enklaste är mekanisk rengöring med tandborste, en teknik som finns beskriven långt tillbaka i historien. Hur man bär sig åt spelar mindre roll, huvudsaken är att det blir rent. Enkla träpinnar eller elektrisk tandborste duger lika gott. Tandhygienisterna är en yrkesgrupp inom tandvården som har som en av sina uppgifter att arbeta med förebyggande vård där det ingår att lära ut en effektiv tandborstningsteknik.

Kemiska medel tillfällig hjälp

Placket kan växa på svårtillgängliga platser i munnen som är omöjliga att nå med tandborste eller tandtråd. I många fall kan det därför vara nödvändigt att hjälpa naturen på traven med kemiska medel. Ett effektivt sådant är klorhexidin, som dock har nackdelen att tänderna kan missfärgas. Det finns många andra ämnen med bakteriedödande eller tillväxthämmande verkan, och som ofta ingår i tandkräm eller munsköljningsmedel.

Minskat angrepp genom rätt kosthåll

Att minska bakteriernas tillgång på socker och andra kolhydrater är mycket viktigt. Ofta tar tandläkaren reda på vad och hur patienten äter, fr a mellan de reguljära måltiderna. Med hjälp av denna kunskap ger han/hon patienten råd beträffande kosthållet. Ett vanligt råd är att antalet sockerintag skall minskas, något som många patienter har svårt att genomföra. Det verkar som om människan har ett inbyggt behov av socker och det kan vara lika svårt att sluta med "snask" som att sluta röka eller gå ned i vikt. Så patienten behöver ett aktivt stöd av tandvårdspersonalen.

Fluor väsentlig försvarsfaktor

Att förbättra försvaret genom att öka salivflödet vid nedsatt salivkörtelfunktion låter sig sällan göras. Därför är den viktigaste åtgärden att se till att det enda "läkemedlet" mot karies, fluor, finns tillgängligt runt tanden. Fluor är ett grundämne som finns överallt i miljön. Det finns också i dricksvattnet, vanligen dock i mycket små koncentrationer. I vissa områden, t ex i Uppsala och Eskilstuna, finns fluor i vattnet i sådana halter att befolkningen där är klart friskare beträffande kariessjukdomen än de är i mer fluorfattiga områden i Sverige. I andra länder har man valt att tillsätta fluor i dricksvattnet till ungefär samma halt som i Uppsala. Denna åtgärd har visat sig ha en stor hälsofrämjande effekt med enorma kostnadsbesparingar.

Men fluor har också satts till nästan samtliga tandkrämer som förekommer på den svenska marknaden. När man borstar tänderna kommer fluoren ut i saliven och stannar kvar ett bra tag för att bromsa upplösningen efter en kariesattack men också för att hjälpa till vid tandens återuppbyggnad. Den kraftiga nedgången i kariesförekomst man funnit i den industriella världen under de senaste 2-3 decennierna kan till största del tillskrivas fluortandkrämen!

Det finns dock många andra sätt att tillföra fluor till munnen, t ex fluorsköljningar, fluorsugtabletter och fluortuggummin. Huvudprincipen för en bra fluorbehandling är att man ger små doser ofta. Tandläkarens uppgift är att föreslå en anpassad fluorbehandling till den kariessjuka patienten. När kariessjukdomen avklingat ingår fluor i den individuella profylaxplan tandvårdspersonalen upprättar för varje tillfrisknad patient.

Kariesangrepp i emaljen kan läka ut

När behandlingen av kariessjukdomen inletts är det ofta nödvändigt att åtgärda de skador som sjukdomen orsakat. Om kariesangreppet endast förekommer i emaljen är tandytan troligen fortfarande intakt och den underliggande kaviteten kan då fås att läka med lämplig behandling.

Kariesangrepp som trängt in i dentinet tas bort

Om skadan trängt in igenom emaljen måste oftast det uppmjukade infekterade dentinet avlägsnas, vanligen med borr. Numera finns också möjligheten att lösa upp det infekterade dentinet med en speciell vätska och sedan skrapa bort det sjuka i tanden med speciella handinstrument.

När den kariesangripna tandvävnaden tagits bort pluggas den uppkomna kaviteten helt enkelt igen med något lämpligt fyllningsmaterial. Fyllningen kan sägas vara en protes för förlorat tandmineral. De mest bestående fyllningarna formas utanför munnen i t.ex guld eller porslin. Andra material är mjuka när de stoppas in i tanden, t ex amalgam eller komposit, varefter de stelnar av sig själva eller efter belysning med en speciell härdningslampa. Ännu finns inget helt idealiskt fyllningsmaterial som ansluter helt tätt till tanden och som inte påverkas av de stora mekaniska och kemiska krafter munnen utsätts för.